Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

Allmänt kattprat Avel Uppfödning och genetik Fototrådar Färger och mönster Kattungar Medlemspresentationer OT Omplaceringar Planerade och väntade kullar Roligt Till salu Utställningar iFokus
Hälsa och Sjukdomar

Det bakteriologiska immunförsvaret

2008-09-04 20:51 #0 av: AnnaKarin

Innan du börjar läsningen av denna artikel vill jag påpeka att jag inte är medicinskt skolad, artikeln är därför skriven ur ett lekmannaperspektiv och alla eventuella fel är mina egna. Ambitionen är att försöka skapa förståelse inom ett mycket komplicerat område för den vanliga kattuppfödaren och stimulera till en diskussion som kan leda till en hälsosammare katthållning utan onödig antibiotikaanvändning.



Det bakteriologiska immunförsvaret - reproduktionsproblem, orsaker och förslag till lösningar

 Forskare upptäcker ständigt nya funktioner hos olika bakterier och samspelet mellan dem och andra levande varelser och mycket återstår att upptäcka.

Det bakteriologiska immunförsvaret hos däggdjur (inklusive människa)
Det första man måste förstå är att våra kroppar till stor del består av bakterier, på varje cell går det ca 9-10 bakterier, de flesta är goda och nödvändiga för alla livsprocesser i kroppen hos såväl katt som människa. Bakterier är egna livsformer som det alltså kryllar av i hela kroppen men de ska bara finnas på utvalda ställen i kroppen där de har sina speciella funktioner. Man har upptäckt att bakterier stimulerar cellernas funktioner i en finurlig symbios som ännu inte är fullständigt klarlagd och kartlagd, mycket forskning återstår för att man ska förstå exakt hur allt fungerar. Mycket forskning pågår om tarmbakteriernas betydelse för vårt immunförsvar och man har kommit en bit på väg:

En stor del av immunförsvaret finns i tarmen, i tarmbakterierna, även om det är andra kroppsorgan som producerar försvarets celler. Tarmbakterierna fungerar i symbios med tarmens celler och utgör tillsammans ca 70 % av det totala immunförsvaret. På en vuxen frisk människa väger tarmbakterierna ca 2 kg. Om miljön i kroppen vore steril (dvs. utan bakterier) skulle inga processer i kroppen fungera normalt.
Det finns ett samspel mellan de probiotiska bakterierna (de skyddande mjölksyrabakterierna) och näringsupptaget, i det ingår också upptaget av vitaminer och mineraler. Probiotika och vitaminer samspelar. Probiotika fungerar också som en skyddande barriär som gör att de dåliga bakterierna inte får fäste i tarmen. Länge har man underskattat bakteriernas funktion i tarmen och har haft svårt att se samspelet mellan dem och kroppens celler.

Förklaringen kan vara att de kroppsegna cellerna anses finare, medan bakterierna är egna livsformer som koloniserar våra kroppar. Bakterierna är också så många fler och tillhör miljontals olika stammar så det är svårt att få grepp om dem. Bakterierna är de ursprungligaste livsformerna, utan dem skulle inget annat liv finnas på vår planet, de finns överallt som en sorts grund för allt annat liv. De som forskar om bakterier menar att människans DNA aldrig kan anses vara helt kartlagt förrän man också har kartlagt alla bakteriers DNA, alltså de bakterier som lever i symbios med kroppen, detta torde gälla alla levande varelser. Det är alltså viktigt att göra sig vän med de goda bakterierna för att få hjälp av dem att överleva.


Hur ger man innekatter det bästa immunförsvaret?
Det bästa man kan göra är att förebygga genom att stärka tarmfloran (som i sig stärker immunförsvaret) genom en god kost. För katter gäller att rått kött, inälvor och ben är den mest optimala födan (egentligen möss, fåglar och deras ägg samt alla bakterier som lever på dessa bytesdjur). Kan man inte ge dem det får man försöka bygga tarmfloran med konstlade medel som man kan göra genom att tillsätta mjölksyrabakterier (det är probiotika som finns att köpa på hälsokost och på apotek i form av kapslar, ingår även i många mjölkprodukter som fil och yoghurt och kallas då för levande mjölksyrad bakteriekultur). Man kan också ge vattenlösliga vitaminer som b-vitaminkomplex ibland. De fettlösliga vitaminerna kan man inte rekommendera att man tillsätter extra om katterna äter kommersiellt tillverkad kattmat då man vet att A och D i stora mängder kan påverka skelettet negativt hos såväl människor som djur, detsamma gäller mineraler, obalanser kan vara väldigt skadliga.

Det finns några bra torrfoder som nästan är lika bra som rå föda, det hittills bästa torrfodret i Sverige är Orijen som även innehåller probiotika (mjölksyrabakterier) och prebiotika (naturliga antioxidanter som finns i örter, bär, rotfrukter och frukt). Det innehåller ingen säd eller majs, inte heller smak- eller färgämnen, läs mer här http://www.orijen.se/

En god vätsketillförsel är dock alltid viktig när katter äter torrfoder då man vet att njurarna påverkas negativt av torrfoder i kombination med dålig vätsketillförsel. Om man inte vill gå över till enbart rå föda (BARF) rekommenderar jag att man ger rått kött i kombination med torrfoder och ser till att stimulera drickandet genom att servera vatten på olika ställen i bostaden, inte enbart bredvid matskålarna. Stora glas eller glasskålar på bord, hyllor eller andra lämpliga ställen ger drickandet den spänning som katter vill ha. Utegående katter dricker regnvatten i vattenpölar, slickar i sig det från löv och gräs och får i sig vätska genom bytesdjuren. Utegående katter får samtidigt i sig en mängd olika bakterier som de använder för att bygga sitt immunförsvar. De anpassar på så sätt sitt immunförsvar till den miljö de lever i och bygger ett lokalt immunförsvar. Om man vill ge rått kött ska man se till att frysa ner det först i några dygn, då försvinner det mesta som ev kan vara olämpligt i köttet. För mer information om BARF, se http://devonrex.se/kokbok/kokbok.html

Kattmamman för över delar av sitt immunförsvar på ungarna genom moderkakan, direkt vid födseln och genom mjölken. Innan förlossning bygger hon ett lokalt bakteriellt immunförsvar till ungarna, därför är det viktigt att hon får vara i den miljö hon ska föda i, minst tre veckor innan förlossning och att hon och kattungarna får fortsätta att vara i samma miljö tills ungarna kan börja bygga sina egna försvar vid 6 veckors ålder ungefär, i samband med att de börjar äta fast föda. En kattunge börjar få ett fullt fungerande eget försvar först vid 16 veckors ålder eller något senare, mellan 6 och 16 veckor är de känsliga men bör samtidigt vänjas successivt vid de bakterier de bör kunna leva med. Det är vanligt med olika sorters matsmältningsproblem som visar sig i form av diarréer och ibland kräkningar, probiotika kan lindra besvären väsentligt och hjälpa kattungen att stärka sitt immunförsvar. De goda bakterierna lägger sig som en skyddande hinna i tarmarna och hindrar dåliga bakterier från att få fäste, de bidrar också till ett ökat näringsupptag. Man ger probiotika i första hand som förebyggande medel men även när katten/kattungen måste återhämtas efter någon antibiotikakur, avmaskning, vaccination eller liknande.

Om man kan skapa en naturlig miljö även för innekatterna, mår de desto bättre, blir friskare och lever längre. Det är dock svårt att simulera en utemiljö inomhus med alla nödvändiga beståndsdelar. Där finns dock en nyckel till förståelsen varför innekatter tycks ha ett sämre immunförsvar än utekatter, de får helt enkelt inte i sig tillräckligt med bakterier på ett naturligt sätt och när de träffar på nya bakteriestammar av en potentiellt skadlig karaktär, är de därför mer oförberedda och sårbara och de drabbas då hårdare.

När bakterierna angriper kroppen
I tarmen ska bakterierna dels samverka med cellerna, blodet och varandra för att smälta maten så att kroppen kan tillgodogöra sig näringen, dels hjälpa kroppen att göra sig av med slaggprodukter och dels skydda kroppen mot intrång av fel bakterier från tarmen. Det är lätt för bakterier att tränga in i kroppen genom tarmen om där inte finns en skyddande barriär av probiotiska bakterier. Om bakterier börjar vandra runt i kroppen kan de orsaka stor skada genom att ta död på andra bakterier som ska finnas på olika ställen, kroppens funktioner bryts då ned och ett sjukdomstillstånd inträder.

Bakterier kan alltså ta sig in i kroppen genom tarmväggarna och hamna på fel ställen inne i kroppen där de kan göra stor skada. Kroppen behöver tarmens skyddande bakteriebarriär som består av goda tarmbakterier (probiotika). Giftiga bakterier kan orsaka skador på olika organ, men även kroppsegna bakterier kan orsaka skador om de finns på fel ställen i kroppen.
När det t ex gäller e-coli, finns det tusentals stammar varav flera ingår naturligt i tarmens normalflora (ofta missförstår människor detta faktum och tror att alla e.coli är giftiga, resistenta mm). De goda kroppsegna e.colistammarna behövs för att kroppen ska kunna bryta ner födan. Giftiga e-coli (Escherichia) kan komma in i kroppen och orsaka sjukdomar som urinvägsinfektioner, sepsis (systeminflammatorisk reaktion) och matförgiftning. En vanlig smittväg är genom mat och vatten som kontaminerats med dessa e.coli, det vanligaste är då att det blir matförgiftningar som friska unga människor och djur har lättare att klara av än sjuka och gamla människor och djur som medicinerar mot div. andra sjukdomar. Dessa bakterier kan vandra in genom tarmväggarna om det probiotiska försvaret inte är tillräckligt starkt och angripa olika vitala organ, ibland leder dessa angrepp av giftiga bakterier till döden.

En störd tarmflora behöver alltså inte märkas enbart genom att individen har magproblem utan kan yttra sig på andra sätt genom andra organ. Kroppen brukar dock visa att något är fel på tarmfloran genom att tarmen reagerar och ger diarréer, magont och kräkningar. Antibiotika, avmaskningsmedel och andra läkemedel kan fungera så att de slår ut delar av det probiotiska försvaret och lämnar fältet öppet för de mer giftiga och farliga bakterierna så att de inte bara orsakar matförgiftningar utan också skador på andra vitala organ.

Något om kopplingen mellan p-piller, bakterier och livmoderinflammationer...När katter får livmoderinflammationer kan dessa vara orsakade av e-coli från tarmen men dessa bakterier finns även naturligt i vaginan, det är inte långt mellan xxxöppning och vagina. Det finns teorier som menar att p-piller ändrar ph-värdet i vaginan och livmodern som på så sätt erbjuder en mer passande miljö för olämpliga bakterier. Enligt Eva Axner som arbetar som forskare på reproduktionsavdelningen på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), vet man inte vilket som är kattens optimala pH värde i vaginan och sambandet mellan pH värde och infektioner i vagina och livmoder på katt är inte utforskat.

I kattens p-piller finns huvudsakligen progesteron, det hormonet vet man bryter ner livmoderns försvarsmekanismer, exakt hur det fungerar vet inte forskningen, kanske är det just ph värdet som påverkas? Även löpningshormonet östrogen kan ge en ökad risk för livmoderinflammationer. Därför är det varken lämpligt att honor äter p-piller eller löper intensivt utan att få ägglossning/blir dräktiga. Vissa katter är här känsligare än andra. På hundar är reproduktionsproblem mer utforskat och där använder man sig av mjölksyrabakterier som ges vaginalt för att förhindra infektioner. Enligt Eva Axner vet man inte varför vissa katter får livmoderinflammationer och hon anser att problemet är större på hund. Det kanske ger en indikation om varför man inte forskar mer om detta på katt. Man har inte heller funderat på om man kan använda mjölksyrabakterier på katt i form av vaginala medel eller att ges oralt. Där ligger forskningen längre fram på hund, människa, gris och andra djurslag där det finns större kommersiella intressen bakom (min åsikt), se längre fram i artikeln.

Vad man vet är att vid löp, parning och förlossning öppnas livmodern och då kan olämpliga bakterier tränga in i livmodern och orsaka bakteriehärdar/infektioner. Testar man i vaginan kan resultatet visa " bakterie X i ren kultur", detta svar kan tyckas kryptiskt men man menar att bara en bakteriestam är kvar, därför är det "rent" på andra bakterier. Det är då en aggressiv bakterie som har trängt undan alla andra goda bakterier. Det är bra om man kan få fram vilken stam det handlar om så att man kan få rätt sorts antibiotika att behandla denna infektion med. Själva grundproblemet kvarstår dock om man fortsätter att ge p-piller eller om honorna får löpa gång efter gång utan att få ägglossning, där är vissa katter mer känsliga än andra, detsamma gäller för människan. Enligt Eva Axner kan katter ha livmoder- eller vaginalinfektion utan att testet visar en bakterietillväxt, där får man gå efter symtomen och även motsatsen förekommer, dvs en katt som är fullt frisk kan ha en bakterietillväxt. Inga förklaringar finns till varför det är så och man har inte heller försökt ta reda på det.

Bakterierna som går in i livmodern kan komma från xxxöppningen, vidare till vagina och in i livmodern men de kan alternativt också vandra genom tarmen inne i kroppen till livmodern (och till andra kroppsorgan) om det probiotiska försvaret är svagt, se ovan. P-piller kan alltså vara mycket olämpligt att ge sina avelshonor (förutom riskerna med juvertumörer o dyl.) och jag väntar på den dag då man uppfinner vaginala medel att ge i kombination med p-piller för att förhindra att ph-värdet förändras och når en skadlig nivå, alternativt att man uppfinner andra p-medel (vet dock inte hur dessa skulle kunna vara konstruerade). Att stimulera ägglossning med hjälp av en kastrathane som får para honorna eller att stimulera ägglossning mekaniskt med en tops, är alternativ som har föreslagits och använts av vissa, ibland med goda resultat men metoderna kan innebära risker för honorna. Kastrathanen kan föra över smittor från den ena honan till den andra då flera honor som lever tätt tillsammans oftast löper samtidigt om de inte får p-piller och människan som utför "topsmetoden" måste vara ytterligt försiktig så att honan inte kommer till skada, topsen bör också vara steril så att inga nya och olämpliga bakterier får en chans att invadera katthonans livmoder. Helst bör denna metod utföras av veterinär.

Det finns nya teorier som handlar om att även vaccinationer kan orsaka livmoderinflammationer genom att förändra livmoderns slemhinna så att den blir mer sårbar och mottaglig för skadliga bakterier. Vacciner aktiverar immunförsvaret och tvingar det att arbeta, det är då inte säkert att det orkar med att bekämpa en pågående infektion. En livmoderinflammation kan vara svår att upptäcka i början av förloppet.
Det finns också teorier som säger att när e.coli orsakar ett sjukdomstillstånd och påvisas i ett labbresultat som lyder "e.coli i ren kultur", har de fått hjälp av någon eller några andra bakterier som har banat vägen för dem men sedan har de själva inte överlevt i den nya miljön och finns därför inte längre kvar då man tar ett test, en alternativ teori säger att man inte har tillräckliga testmetoder som kan upptäcka dem (om de har överlevt). Där saknas ännu några konkreta bevis och man vet därför inte säkert vilka bakterier det rör sig om.

Antibiotikaresistens
Ibland har man otur och råkar på antibiotikaresistenta bakterier. Dessa bakterier är precis som det låter, omöjliga att bekämpa med antibiotika. Därför brukar såväl läkare som veterinärer vara restriktiva med att skriva ut antibiotika då man själv kan bidra till att skapa en sådan resistens genom att använda antibiotika. En del teorier säger här att svaga antibiotika eller ofullständig behandling är det som bidrar mest till att skapa resistens eftersom de aldrig helt tar död på bakterien, den bara muterar för att överleva och blir då resistent mot den sortens antibiotika som katten har behandlats med. Många sjukdomstillstånd klarar kroppen själv av att förhindra och bekämpa om immunförsvaret fungerar normalt och det är det som är eftersträvansvärt. En livmoderinflammation måste dock alltid behandlas med antibiotika då kattens liv annars är i fara.

Hanar som smittkälla vid livmoderinflammationer och kattungedödlighet mm
Ibland går det vandringssägner om att vissa hanar är bovar i samband med livmoderinflammationer. "Alla honor som har träffat hane X har fått problem". Ibland finns det en sanning i det påståendet men det är mycket ovanligt, enligt all expertis. Orsaken är att hankatter inte har någon prostata och därmed har de inget kroppsorgan där de kan lagra dåliga bakterier. Ibland kan hanar få testikelinflammationer (och lagrar alltså dåliga bakterier i pungen) men då är de sjuka, har ont och vill inte para. Sådana hanar skulle kunna föra över sin smitta till honor om de mot all förmodan ändå vill para sig men då kommer man förr eller senare märka att hanen är sjuk. Han måste då behandlas med antibiotika. Om en hane parar honor väldigt tätt (samma dag eller med få dagar mellan) kan man också tänka sig att hanen för över bakterier från den ena honan till den andra, men annars borde inte hanen kunna fungera som smittkälla egentligen. En frisk avelshane som har ett mycket starkt bakteriologiskt immunförsvar i tarmen i kombination med att honan har ett dåligt motsvarande skydd och ett dåligt vaginalt bakteriologiskt skydd, skulle kunna utgöra en riskfaktor för honan då de oftast använder samma låda och liggplatser.

Vems är då felet och vad kan man göra? Givetvis är det honans immunförsvar som måste stärkas, hanen är ju redan anpassad till och skyddad mot att möta främmande katter på ett intimt sätt.
Vi har själva testat en frisk avelshane som hade parat två honor som fick problem, före detta gick det bra för alla honor som han parade; våra egna honor och honor utanför vårt hem, flera av dem var förstagångshonor. Den första problemhonan hade parats med en annan hane tre gånger innan denna parning utan att bli dräktig, med vår hane fick hon en stor kull vars ungar dog en efter en efter födseln. Detta var inte hennes första kull. Obduktionen av ungarna visade "e.coli i ren kultur". Honan verkade frisk men behandlades med antibiotika ändå och fick en kull senare med ytterligare en annan hane utan problem. Den andra honan hade också fått flera kullar innan denna parning, hon hade ätit p-piller en längre period innan parning, hon fick livmoderinflammation, förlossningen startade inte och alla ungar dog i magen.

Hon kejsarsnittades och veterinären såg en bakteriehärd i livmodern men testerna visade ingenting (dålig testutrustning?). Hon behandlades och parades om med vår hane och fick en kull med friska ungar utan problem, hon fick ingen ytterligare behandling under dräktigheten och förlossningen. Innan denna hona parades om, testades vår hane runt könsorganet. Han sövdes lätt och man gjorde en odling och allt var normalt, man hittade inga giftiga bakterier och floran var rik (alltså olika sorters bakterier, som det ska vara), han behandlades förstås inte med antibiotika. I detta fall visade det sig vara det två honor som oberoende av varandra och vår hane fick problem. Intressant att notera är att varken den första eller den andra honan smittade vår hane på något sätt. Det gick också flera månader mellan alla hans parningar. Han fick ytterligare en frisk sista kull med en hona hemmaboende hos oss efter detta, nu är han kastrerad.

Testerna på vår hane utfördes av fertilitetsexpert Lis-Marie Langborg som är kattuppfödare men också veterinär på Strömsholms djursjukhus. Hon hade själv haft problem i sin uppfödning med en kastrathane som parade hennes honor, han spred runt dåliga bakterier bland honorna. Någon närmare information om hur det exakt gick till har jag inte, men hennes erfarenheter är naturligtvis bra att ta tillvara på om någon skulle hamna i en liknande situation med misstänkta hanar som smittbärare. Troligen löpte hennes honor samtidigt och blev parade tätt av kastrathanen.

Enligt Eva Axner, som jobbar på SLU med forskning om reproduktion, har man aldrig kunnat påvisa att någon hane har varit orsaken till livmoderinflammationer. Ingen hane som testats har enligt henne haft en olämplig bakterietillväxt. Men, som jag tidigare har skrivit, är väldigt lite utforskat om katt och katters reproduktionsproblem. Mycket jobb återstår för att man ska kunna nå en fullständig förståelse för denna problematik.

En solskenshistoria
En bekant hade en hona som hade lättare flytningar under en dräktighet men utan andra sjukdomssymptom och med mindre mängder av e.coli i vaginan men inte i ren kultur eftersom där också fanns andra bakterier som ska vara där (honan testades). Veterinär såg ingen anledning att behandla under dräktigheten, möjligen runt förlossningen. Ägaren valde att stärka honan med probiotika (i form av kapslar som ströddes över maten av märket lactiplus som finns att köpa på hälsokost) under dräktigheten och valde även att inte använda antibiotika i samband med förlossningen med gott resultat. Ungarna föddes utan problem. E.coli kan finnas i vaginan utan att vara skadligt om också andra bakterier kan leva där.

Honan bär oftast sina egna problem, vad kan man göra?
Oftast är det dock honan som själv bär på sina egna problem och bör kollas noga innan parning. Där är alla experter som jag har talat med eniga. Jag anser att man gärna kan behandla henne förebyggande med probiotika och b-vitaminer innan parning, det förhindrar spridningen av bakterier genom tarmen och stabiliserar troligen ph-balansen i kroppen i kombination med bra foder (se Doggyrapporten i listan med källor). För att förhindra spridningen av bakterier från xxxöppning till vagina och vidare in i livmodern, finns egentligen inte mycket man kan göra mer än att undvika p-piller, långa perioder med intensiva löp, vaccinationer och annat som kan påverka vaginans och livmoderns slemhinna (och därmed vaginans skyddande barriär) negativt strax innan parning.

Man skulle kunna tänka sig att det är möjligt att kolla ph-värdet i vaginan eller i urinen för att se om det är ok och annars försöka åtgärda det innan parning för att slippa dräktighetsproblemen som annars kan uppstå. Generellt kan man säga att urinens pH bör ligga på omkring 6,0 - 6,5 under större delen av dygnet på friska katter för att maximalt stiga till pH 7 under kortare perioder efter måltider. En katt som har fri tillgång till föda äter många små mål och det är bättre eftersom det inte ger lika höga pH-stegringar (det blir kraftigare stegringar efter några få stora mål mat per dygn). Animalisk föda ger surare urin (lägre värde) medan vegetabilisk föda ger mer basisk urin (högre värde), vi vet att katter huvudsakligen ska leva på animalisk föda.

En urinvägsinfektion leder till att pH-värdet i urinen stiger, det beror på att vissa bakterier, t.ex. stafylokocker och Proteus, spjälkar urinämne till ammoniak. För sur urin (lågt pH) är inte heller bra då det kan leda till Acidos (direkt giftverkan, tömning av kroppens kaliumreserver, njurproblem, benskörhet och ökad risk för bildning av vissa typer av urinstenar). Det är framför allt surgörande foder som kan ge för lågt pH i urinen genom att man manipulerar mineralbalansen i ett sådant foder, inte animalisk föda. Om man kollar pH-värdet regelbundet borde man kunna se om det inträffar något negativt i kattens kropp. Njurarna och urinvägarna är viktiga för att kroppen ska kunna rena blodet och göra sig av med ämnen som inte behövs, så kallade restprodukter. Restprodukterna lämnar kroppen med urinen. Den bildas i njurarna, transporteras genom urinledarna, samlas tillfälligt upp i urinblåsan och fortsätter ut genom urinröret. Hur mycket urin som bildas beror på hur mycket vätska det finns i kroppen.

Även mag-tarmkanalen, lungorna och huden är med och utsöndrar restprodukter.
På människan ska vaginans surhetsgrad vara mellan 3.8 - 4.5. Bakteriella infektioner brukar ge ett pH värde högre än 4.5. På katt har jag ännu inte funnit det optimala pH-värdet. Enligt Eva Axner som forskar om reproduktion på SLU finns inget optimalt pH värde på katt. Det är inget man har tagit reda på! Man vet inte heller om en allmän infektion i kroppen på katt påverkar urinens pH. Man vet dock att urinens pH påverkas av urinvägsinfektioner.

Det finns speciella vaginaltest för människa som man kan använda hemma för att kontrollera pH värdet, om det stiger (blir mer basiskt) är det oftast ett tecken på något negativt, en infektion el dyl. och då bör man söka läkare. Veterinärer kanske har tillgång till eller kan skaffa sig tillgång till sådana pH-test som man kan använda till sina katter. Det är ju ett enklare, snabbare och billigare sätt att hålla kontrollen på hälsostatusen hos katten än att göra vaginalodlingar inför varje parning. Enligt Eva Axner, kan man inte heller enbart förlita sig på bakterieodlingar eftersom de kan visa att en katt har en riklig tillväxt av en bakterie utan att vara sjuk. Man måste också se på symptomen. Har man koll på pH värdet hinner man troligen märka problemen tidigare i sjukdomsförloppet och hinner till veterinär innan katten har blivit alltför dålig. Förutsättningen är dock att man vet vilket som är vaginans optimala pH värde och hur det förändras av infektioner.

Eftersom veterinärer har restriktioner för antibiotikaförskrivning borde det också ligga i deras intresse att finna ut lämpliga förebyggande åtgärder. Förmodligen kommer kraven att skärpas ytterligare framöver då det råder stor oro inom forskarvärlden över riskerna med antibiotikaresistens.

Vilka slutsatser kan man dra av den forskning som pågår?Jag rekommenderar en användning av mjölksyrabakterier som ges genom födan, det kan inte skada katterna. Inom grisuppfödning används idag mjölksyrabakterier i vissa besättningar (istället för antibiotika) för att förhindra att ungarna dör strax efter förlossning, på hund används filmjölk (med mjölksyrabakterier i) som vaginalt medel för att förhindra infektioner eller andra vaginala medel som påverkar ph värdet, det kan även användas på människa för att förhindra svampinfektioner och andra infektioner före och efter förlossningar.

Mjölksyra/ probiotika påverkar ph värdet i vaginan och gör miljön surare så att de dåliga bakterierna inte trivs och kan få fäste. När man framställer ensilage till nötkreatur blir fodret mjölksyrat och det minskar behovet av antibiotika. På människa används probiotika i allt större utsträckning (särskilt inom äldreomsorgen) för att stabilisera människors tarmfunktioner. Inom läkemedelsforskningen pågår ett intensivt forskningsarbete om bakterier och deras användning inom humanmedicinen, man söker botemedel mot infektioner och inflammationer generellt och specialinriktat men också botemedel mot cancer och allergi, se nedanstående källor.

Om man inte hittar alternativ till antibiotika, kommer vi snart inte längre att kunna bota riktigt allvarliga sjukdomar eftersom bakterierna så lätt muterar och blir resistenta mot antibiotika. På katt vet skolmedicinen inte mycket vad man ska göra för att förhindra reproduktionsproblem och vad som orsakar dem, där är det mest gissningar och det gör mig beklämd. Istället används antibiotika när problemen redan har uppstått, där borde vi bli bättre på att förebygga och försöka dra nytta av den forskning som görs på andra däggdjur.

Till sist
Det jag har beskrivit ovan är den känsliga balansen mellan våra celler och bakterier och några av de problem som kan uppstå när denna balans rubbas. Jag har också kort försökt beskriva hur man kan förhindra att problem uppstår. Det är viktigt att katten har goda (probiotiska) bakterier i magen och tarmen, denna grund hjälper kroppen att klara en negativ påverkan från vaccinationer, avmaskning, p-piller och annan medicinering. Att förbättra tarmfloran kan påverka hela individens hälsa eftersom 70 % av immunförsvaret finns i mage och tarm. Detsamma gäller för oss människor och för många andra däggdjur. Det är positivt att inga negativa biverkningar har kunnat påvisas av mjölksyrabakterier vilket i sig gör det möjligt att använda det utan att behöva oroa sig att man ställer till mer problem. Man kan inte alltid utgå från att alla fel på immunförsvaret är genetiska fel, alla magsjukor beror på Coronavirus eller andra tråkiga virus eller giftiga resistenta bakterier, nej ibland är det helt enkelt för rent på goda bakterier i tarmen som gör att immunförsvaret inte fungerar som det ska.

/Marie Logrell, uppfödare av siames och orientaliska korthår sedan 2001 under stamnamnet S*Rovardotter's.

Några av mina källor:
Här är en länk till ett mycket intressant examensarbete 2004:19, Veterinärprogrammet, Veterinärmedicinska fakulteten SLU, ISSN 1650-7045: "Lactobacillus reuteri som probiotisk terapi vid bakteriell vaginit hos avelsråttor."http://ex-epsilon.slu.se/archive/00000065/01/Bergstedt.pdf
Kommentar till källan: Den bakterie som används i behandlingen finns i Sempers magdroppar för kolikbarn, finns att köpa på apotek.

På Lunds universitets hemsida hittade jag en avhandling: "Målsättningen har varit att klarlägga den fysiologiska effekten av några olika bakteriestammar med probiotisk potential och växtkomponenter med potentiellt välgörande effekter med avseende på inflammation. Sammanfattningsvis kan sägas att effekten av probiotika och prebiotika på mikroekologin i tarmen är viktig då de åstadkommer en balans i den mikrobiella miljön med en reduktion av potentiellt patogena bakterier som följd. Effekter av probiotika och prebiotika kan innebära både direkta och indirekta sådana på mikroflorans ekologi, på tarmens barriärfunktioner, på cellulär prolifiering i tarmslemhinnan, antioxidativ aktivitet och produktion av olika typer av komponenter. Vilket allt kan ha effekter på den lokala och systemiska immuniteten och lipidperoxidationen. Med andra ord så kan probiotika och prebiotika utöva sina effekter via en divers uppsättning mekanismer och där föreligger väsentliga skillnader i effekt mellan olika probiotiska stammar." http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=547070

Kommentar till källan: Som jag uppfattar det är det sedan länge känt att vissa levande mjölksyrabakterier har en skyddande effekt men nu försöker man också vetenskapligt bevisa effekterna som denna artikel från Lunds universitet visar. Man försöker utreda vilka stammar av probiotika som har effekt och hur det fungerar mer precist. Likaså försöker man utreda hur prebiotika (växter med skyddande egenskaper) fungerar.

Det här hittade jag i NE om just e.coli (det finns många fler bakterier som är skadliga): "När det gäller e-coli finns det tusentals stammar varav flera ingår naturligt i tarmens normalflora, giftiga e-coli (Escherichia) kan komma in i kroppen och orsaka sjukdomar som urinvägsinfektioner, sepsis (systeminflammatorisk reaktion) och matförgiftning."
Det här hittade jag i NE om hur man framställer ensilage för att kunna minska antibiotikabehandlingar av djur: "Framställning av ensilage som djurfoder bygger på mjölksyrajäsning. Konserveringseffekten ges av sänkt pH i kombination med mjölksyra samt att ensilaget förvaras utan kontakt med luftens syre. Vissa utvalda stammar av mjölksyrabakterier (s.k. probiotika), med dokumenterad effekt mot tarmstörningar, används som alternativ till foderantibiotika."

Här är en länk till en artikel om fading kittens och hur man kan förhindra den kattungedödlighet som kan bero på bakterieinfektioner: http://www.cyberpet.com/cats/articles/h ... sekitn.htm

Kommentar till källan: Kattuppfödaren som skriver om fading kittens som kan bero på bakterier och hur man förhindrar detta, kan i egentligen mening inte sägas bevisa något vetenskapligt men man får lägga ihop informationen från studier på människor, möss, grisar mm och prova själv. Denna artikel inspirerade mig till att söka mer information för att se om forskningen på området hade några svar.

Det här är länk till en Doggyrapport om hur mjölksyra sänker pH-värdet i maten och gör den lättare att smälta: http://www.doggy.se/doggy_rapport/rapport0403.pdf
"Så verkar mjölksyra på bakterier: Mjölksyra har en naturligt konserverande förmåga. Genom att sänka pH hämmar mjölksyran tillväxten av oönskade mikroorganismer. Vid högt pH är molekylerna
oftare delade, dissocierade. Är pH lågt förekommer en större andel av molekylerna som sammansatta, odissocierade. I denna sammansatta form kan mjölksyramolekylen tränga igenom cellväggar och membran på bakterier. Väl inne i bakterien delar molekylen på sig, vilket rubbar bakteriens pH-balans. Detta leder till att bakteriens tillväxt hämmas eller att den dör. Sammanfattning: Det finns många positiva erfarenheter av mjölksyra i fodret till grisar och det är lätt att dra paralleller till hundar. Foder som berikats med mjölksyra har visat sig ge ett flertal olika positiva effekter: minskad tillväxt av ogynnsamma bakterier, ökad smältbarheten på maten och sänkt buffringsförmåga vilket ger magen en stabilare miljö. Dessa är fördelar vi absolut vill ge även våra hundar. "

Det här är en länk till ett forskningsprojekt om hur man förebygger barnallergi med hjälp av probiotika: http://www.tryggabarn.nu/barn/Page14924.html

Här är en länk till en artikel som handlar om forskning om hur man kan använda probiotika i framtidens mediciner. Från 2006.
http://www.sciencedaily.com/releases/20 ... 225845.htm
"Report Focuses On The Role Good Microbes Play In Future Medicine
Science Daily - Not all bacteria are bad. In fact, beneficial microbes could represent the future of medicine, with the potential to treat a variety of diseases in humans and animals from diarrhea and eczema to gum disease and autoimmune disorders, according to a report released by the American Academy of Microbiology, Probiotic Microbes: The Scientific Basis."
Kommentar till källan: Även vaginala inflammationer anses vara möjligt att bota med specialdesignade läkemedel med probiotika.

Här är en länk till en artikel som handlar om hur bakterier lurpassar på immunförsvaret och angriper om det är nedsatt av stress. Från 2005.
http://www.sciencedaily.com/releases/20 ... 062936.htm
"Immune System's Distress Signal Tells Bacteria When To Strike Back
Science Daily - The human opportunistic pathogen, Pseudomonas aeruginosa, has broken the immune system's code, report researchers from the University of Chicago, enabling the bacteria to recognize when its host is most vulnerable and to launch an attack before the weakened host can muster its defenses."
Kommentar till källan: Man har upptäckt att bakterier kan känna av när en individ har ett nedsatt immunförsvar och då passar det på att invadera kroppen innan individen hinner mobilisera ett försvar. Det är alltså extremt viktigt att förebygga.

Om källorna
Det är lite blandade källor (finns mycket mer förstås) och det är också så jag har sökt kunskap om bakterier i allmänhet för att försöka förstå vad som egentligen händer när någon drabbas av bakterieinfektioner och hur man kan påverka och förhindra dem. Jag har förutom ovanstående källor läst flera bra artiklar i Illustrerad Vetenskap om det bakteriologiska immunförsvaret och talat med Eva Axner som arbetar med forskning om reproduktionsproblem på SLU.

 

 med tillstånd av Marie Logrell marielogrell@hotmail.com

Anna-Karin

”Klok blir man av erfarenheter – erfarenheter får man av dumheter”
Anmäl
2008-09-07 19:49 #1 av: nosicats

Intressant artikel. Det verkar faktiskt som om speciellt Burmillan har behov av att få hjälp med immunförsvaret. Kan man då med naturliga medel se till att våra katter mår bra så är det bara bra.

Anmäl
2008-09-09 22:36 #2 av: Palombiens

Jag gillar också den här artikeln.

Anmäl
2008-09-15 14:49 #3 av: Anki12

KANONBRA artikel.    Cool

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.