Annons:
Etikettfärger-och-mönster
Läst 3739 ggr
Palombiens
2008-07-20 14:10

Genetik för burmillans färger och mönster

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

En artikel om burmillans genetik för färger och mönster och vad den har ärvt från de två bakomliggande raserna chinchillaperser och burma.

Ett däggdjur har 20 000-25 000 olika gener. Ungefär tre procent av dessa gener gör att katten ändå inte liknar sin ägare. Av de gener som skiljer katten från människan kommer jag i denna text bara att ta upp dem som får katter att skilja sig från varandra.

Två bakomliggande raser

Genetiken bakom en burmilla är relativt komplex eftersom de två bakomliggande raserna perser och burma är så olika varandra - två recessiva gener (gener som måste ärvas från båda föräldrarna för att de ska slå igenom) ska avlas bort och både fullfärg och burmamaskning är involverade.

Från chinchillaperser ärver burmillan den dominanta silvergenen (I) och agouti-genen (A) och kan från födseln visa tabbymönster. På en burmilla försvinner mönstret gradvis och lämnar en jämn silvershaded eller silvershell päls. Avkommor som inte uppvisar silver och shaded eller shell accepteras inte som burmilla (smoke, silvertabby, non-silvertabby, nonsilver och fullfärgade).

Abbesiniertabby, flera lika breda band på varje hårstrå ger ett enhetligt utseende. Abbesiniertabby, flera lika breda band på varje hårstrå ger ett enhetligt utseende.

Tabby, flera band med olika bredd ger mönster (klassisk, mackerel eller spotted). Tabby, flera band med olika bredd ger mönster (klassisk, mackerel eller spotted).

Smoke, yttersta 2/3 av hårstrået är färgat.

Smoke, yttersta 2/3 av hårstrået är färgat.

Från chinchillaperser ärvs också fullfärgsgenen (C) ner. Till skillnad från burmamaskningen som, främst på bröstkorgen, ljusar upp färgen något, ger fullfärgsgenen maximal pigmentation.

Från burman ärver burmillan den recessiva burmamaskningsgenen (cb) som bärs av F1, första generationsburmillor. Avkommorna blir: svart fullfärg på förstagenerationsburmillor (F1 = Ccb), fullfärgade för följande generationer - homozygot (CC) eller heterosygot (Ccb). Alltså lika bortsett från att man, när man började med burmilla, ju parade F1 till F1, vilket ledde till att vi i dag har riktigt många maskade (cbcb) burmillor. Själva masken är svår att se. Det man tydligast kan se det på är färgen. Den är närmare brun än svart till exempel.

Den recessiva långhårsgenen (ii) bärs av F1-burmillor och kan bäras vidare till följande generationer. Uppfödarna har försökt att avla bort anlaget, först och främst genom att göra testparningar, blev kattungen långhårig användes den inte i avel och man var försiktig med föräldrarna. Jag har under de år jag haft burmilla inte upplevt en långhårig kattunge från två korthåriga föräldrar i Danmark.

Det som gör burmillan speciell är inhibitor-genen (I), mer känd som silvergenen. Genen förhindrar pigmenteringen i hårstråna, med början längst ner på hårstrået. Det krävs endast ett enkelt I för att ge en silverkatt medan det ska tilll två ii för att få en non-silver.

Pälsfärger

Pälsfärger bildas av två färgmelaniner: phaeomelanin (rött) och eumelanin (svart). På hankatter med rödgenen (O) kommer inte den svarta färgen till uttryck. Honkatterna kan dock visa båda färgerna (sköldpaddsfärg) fläckvis. Om en katt är agouti (A) blir färgerna fördelade i båda banden - antingen rött/svart eller rött/mera rött. Det blir så att säga tänt och släckt för till exempel den svarta eller den röda spraymålningen. En non agouti-katt får antingen den ena eller den andra färgen, det är O-genen som bestämmer vilken spray som ska vara tänd. Någongång kan man dock ana ett mönster på en enfärgat katt (särskilt på kattungar). Det är för att den ju har en gen för mönster (Tata) - det är bara så att en annan gen (aa) säger att mönstret inte ska synas.

I-genen börjar med att utrota färgen vid roten av hårstrået, där är pigmenttätheten lägst. Om katten är non-agouti (aa) kommer den inte långt förrän den stoppas, och man har en katt som är smoke.

Om katten är agouti (A) går det lättare för I. Här är det röda pigmentet inte så tätt i banden och det är lätt att tunna ut det - man har en silvertabby.

Shaded, yttersta 1/3 av hårstrået är färgat. Shaded, yttersta 1/3 av hårstrået är färgat.

Shell, yttersta 1/8 av hårstrået är färgat.Shell, yttersta 1/8 av hårstrået är färgat.

Shaded och shell

Hur får man då en silvershaded eller silvershell katt? Ja, jag blir skyldig dig ett svar. Det enda vi än så länge kan säga med säkerhet är att de är agouti (A) och silver (I) och har gröna ögon. Några uppfödare förklarar det med en gen som styr bredden på banden, andra talar om gener som skapar kaos och förvirring - men ännu har inte genetikerna funnit de här generna.

Artikelförfattare: Annemette Jørgensen, DK All-Saints
Fritt översatt av Annika Lissjos
Originalartikel på danska: http://www.allsaints.dk/dk_genetik.php
DK All-Saints Burmilla: http://www.allsaints.dk

Annons:
nosicats
2008-07-20 21:43
#1

Det här får man läsa igen några gånger. Det vara mycket intressant info. Tack för det Annika.

Palombiens
2008-07-20 22:27
#2

Jag är väldigt sugen på att dna-testa våra katter och några kattungar för att se om jag har rätt i vad jag tror om dem när det gäller burmamaskning med mera. Om vi börjar använda 31-koden någongång framöver på alla färger så vill jag nog ha lite bevis för att jag kan klara av att färgbestämma med burmamaskning.

Palombiens
2008-07-20 22:30
#3

Vi får tacka Annemette för att hon har skrivit texten från början.

AnnaKarin
2008-07-20 23:07
#4

Jag tror inte att det finns någon som kan färgbestämma 31 or på annat än svart och svartpaddor utan DNA, då ska det vara rena lyckträffen (vad gäller Burmillor då)

Anna-Karin

”Klok blir man av erfarenheter – erfarenheter får man av dumheter”

monica-t
2008-07-20 23:51
#5

Spännande läsning, ska försöka sätta mig in i detta lite mer framöver. Tack!

Upp till toppen
Annons: