
Fina kompisar
Angelo, en av kattungarna som flyttade härifrån i somras, fick flytta tillbaka till oss för snart två veckor sedan. Mamma Tesla och syster Audrey var inte ett dugg glada att ha honom tillbaka, och det blev ett par konfliktfyllda dagar. Sen, på den sjätte dagen, hade något hänt - ganska plötsligt, åtminstone för oss åskådare. Audrey, som ofta gömt sig under soffan när Angelo var i närheten, gick och la sig för att sova ovanpå sin redan sovande bror.
Givetvis skulle detta rörande ögonblick förevigas på kort. Sen, en stund senare fanns ett än mer rörande ögonblick att föreviga. De låg alla tre och trängdes i en av korgarna i klätterträdet (från vänster: Tesla, Angelo, Audrey):
Sen har de varit så goda vänner och glada buskamrater. En stor lycka att se!

Så rörande. Vi människor har mycket att lära av våra små kattvänner. Men det verkar faktiskt som om Burmillan som ras är synnerligen kärvänlig. Har haft många raser sedan jag först skaffade katter som, Burma, Aby, Oci som också är underbara, men inte på samma sätt i deras temp. Burmillan är så mysig och så ljuvligt rar och snäll.
Allt gott till dig och de 3!
//Jan

Vad härligt att höra att de kommit sams, bilderna är underbara
Anna-Karin
”Klok blir man av erfarenheter – erfarenheter får man av dumheter”

Ja vad underbart att se! Och framför allt roligt, att allt går så bra. Klart man ska "känna in" varandra lite först

Vad härligt. Jag gillar den första bilden nör Audrey ligger och snusar med huvudet mot honom.
Vi ses på söndag!

Vilka mysiga bilder. De är ju jätte söta i korgen alla tre….